Sammanhang
Framförande
- Besättning
- f string trio -- vl, vla, vlc
- Klassificering
- Stråktrio
- Signum
- Xk
- Språk
Uruppförande
- Datum
- 1988-05-25
- Ort och plats
- Stockholm, Radiohuset
- Exekutör
- Trio des lyres
Bakgrund
- Kommentar angående verket
- Mosaic för stråktrio är slutdaterat “Flemingsberg den 28.9. 1970“. Tidpunkten är intressant – ur flera aspekter. Ty detta placerar stycket närmast efter några närbesläktade kammarmusikverk, vilkas likheter här kan beröras. “Syskonverken är framför allt Stråkkvartett 69 och Disturbances för brassextett (1969 respektive 1970). Det kan påpekas, att dessa verk tillkom under Sven-David Sandströms mycket produktiva studietid för Ingvar Lidholm vid Musikhögskolan i Stockholm.Dessa verk, liksom flera andra, är komponerade under inflytande av tonsättare som kan sägas vara skolbil-dande under 1960-talet, dvs dels den så kallade Polska skolan med framför allt Lutoslawski och Penderecki (sekundnotation och aleatorik) och dels Ligeti (klangfält, clusters). I Mosaic – liksom i övriga nämnda stycken – tillämpas Pendereckis sekundnotation på ett per-sonligt och fyndigt sätt. (Vart och ett av verken har sin egen notation, anpassad efter besättning och uttrycksbehov.)I Mosaic har sekundnotationen anbringats så att sammanlagt tre tidsskikt försiggår parallellt; ett mikroplan i 5-sekundsperioder, noterat med lodräta “taktstreck“, ett mellanplan i 15-sekundsperioder, noterat med cirklar, där en sekundvisare markerar varje sådan period, och slutligen ett makrotidsplan, där en minutsiffra ovanför den beskrivna ringen anger varje minutperiod. Allt som händer i musiken är “exakt“ utskrivet, så tillvida att inga aleatoriska “spelrutor“ eller improviserade detaljer finns. Spelbeteckningar och dylikt är ofta angivna inom rektangulära rutor, och specialeffekter, så som skrap med stråken, är noggrant angivna i en enhetlig men suggestiv teckenflora, som livar upp notbilden.De flesta spelarter hinner presenteras redan i inledningen (där alla tre instrumenten börjar på tonen g). Ur denna inledning växer så musiken.Inför uruppförandet av Mosaic lyckades jag få en intervju med tonsättaren. (Stycket har legat ospelat i hela 18 år!) Sandström framhåller betydelsen av verkets titel: ett hela tiden påtagligt spel med framför allt klang-sjok, som fogas till varandra och bidrar till helheten. Beträffande tonmaterialet säger han, att det huvudsakligen är spontant utvalt med hänsyn till det livliga och rastlösa uttryck som dominerar i verket. Han betonar att det var uttrycksbehovet och viljan att direkt “skulptera“ i klang, som var inspirationskällan. Detta tillsammans med valet av dubbelgrepp och spelarter gav musiken dess expansiva karaktär – lika delar krampaktighet och rörelse.Tre uttryckskaraktärer kan sägas dominera i verket: liggande klanger, “mobila“ klanger samt blixtsnabbt förbiilande eller uppblossande figurationer.Alla dessa drag bekräftar min uppfattning av verkets storform, som är att betrakta som kulminativ. I den första delen växer musiken ut från en ensam ton (g), toner tillkommer (kromatiskt besläktade), expanderar uppåt och nedåt i tilltagande intensitet. Efter fem minuter börjar den andra delen, där hela materialet når sin höjdpunkt i ett kontrastrikt spel mellan alla uttryckskaraktärer och register, “f poss.!“ Efter drygt åtta minuter (av verkets totalt 11 minuter) kommer till slut den tredje delen med korta kapriciösa gester i svaga nyanser. Efter några “glidande“ mobila klanger dör musiken bort i upprepade battuto-ackord. Mosaic är med andra ord uppbyggt som en tredelad bågform med ett för Sandström typiskt, maximalt uttryck.Erik Förare (Nutida Musik nr 5, 1987/88)
Förteckning
Verket
- Tonsättare
- Titel
- Mosaic
- Speltid
- 11 minuter
- Kompositionsår
- 1970
Uppgifter
- Verkets ID-nummer
- 102042
- Administratör av verket
-
SMIC (SMIC)
- Format
- NOTER